Att drömma sanndrömmar…

6

Har du någonsin drömt något som som sedan har inträffat?

Blev du rädd? Eller glad?

Jag har drömt sanndrömmar många gånger – både på gott och på ont.

I denna blogg kommer jag då och då att skriva och berätta om mina drömmar.

Periodvis har jag haft en ‘drömbok’ som jag har skrivit ner mina drömmar i, och det är ett tips som jag kan ge till alla. Ha en liten bok jämte din säng. När du vaknar och fortfarande kommer ihåg drömmen, så skriv ner vad du drömde.

Man kan lära sig mycket av sina drömmar, och man kan lära sig tyda dem på olika sätt.

För min egen del, så vet jag helt säkert när jag har drömt en sanndröm eller när jag har fått något budskap i drömmen. De drömmarna är mycket starkare och klarare och verkligare än andra drömmar. Jag har många gånger gått tillbaka i min ‘drömbok’ och kollat och då har jag förstått att jag fick ett budskap.

Några av mina drömmar har ännu inte inträffat, jag kan drömma år i förvägen om något som ska komma att hända.

När jag var i tonåren, så blev jag fruktansvärd rädd och skrämt av mina drömmar. Jag kunde anklaga mig själv för att inte ha varnat folk t.ex. Varför skulle jag drömma? Varför skulle jag veta?

Jag lärde mig att det som ska hända, det händer – det är inte mitt fel. Varför just JAG skulle ‘se‘ det, det vet jag inte. Ibland HAR jag försökt varna, men vissa händelser är så stora att det går inte att förhindra.

Nu är jag inte tonåring längre, jag har lärt mig leva med det. Där och när jag växte upp, så pratade man inte så högt om detta här heller. Jag är tacksam för att här och nu där jag lever i dag, där kan man vara mer öppen om det.

dream3

Således vill jag nu här dela med mig av EN utav mina sanndrömmar:

När jag var ganska ung, då jobbade jag på ett kontor på en mindre ort. Mamman till en av mina kollegor hade en mindre gård i närheten och kom och sålde ägg en gång i veckan. Alltid samma dag och alltid samma bil. Förmodligen åkte hon också varje gång samma väg. Det var ett par mil och skulle passera en större vägkorsning.

En natt drömde jag om en trafikolycka som hade inträffat i den korsningen. Jag såg hennes bil och hur äggen låg utspridda på vägen. Ambulans och folk som sprang. Det var en hemsk dröm.

Nästa morgon på väg till jobbet, då hade jag sällskap av en av mina kollegor och jag berättade om drömmen och hon tittade förargad på mig. Tänkte att nog bäst att inte säga mer.

Jag gick en tid och var rädd för att detta skulle inträffa, och stor var min lättnad när ingenting hände!

Det gick ett par år, jag bytte arbetsplats. Och så en dag var jag ledig och jag minns det så väl. Jag stod i köksfönstret hemma hos min mamma, som jag då hälsade på. Hörde sirener, utryckning… och jag fick riktigt kalla kårar.

Jag stod där vid fönstret och min mamma kom fram till mig och frågade mig hur jag mådde. Jag var helt vit i ansiktet sa hon.

Det var då det hände, det stod i tidningen nästa dag. Bilderna var som bilderna i min dröm. Kvinnan i bilen hade inte överlevt. Jag grät, det kändes riktigt läskigt, och jag önskade att jag hade berättat för några fler… den gången…

Hade det gjort skillnad? Hade de trott på mig? Hade det kunnat förhindras då?

 

Dela.

Om skribenten

Jag jobbar med personlig och andlig utveckling och healing. Genom min blogg vill jag dela med mig av mina erfarenheter och insikter och mitt eget privata liv och vardag.

Missa inte våra intressanta artiklar

Läs fler artiklar på huvudsidan

6 kommentarer

  1. Hej Grete! Läste om dina sanndrömmar. Jag drömmer också sanndrömmar. Gjort sen jag var ung. Jag börjar tycka att sanndrömmarna ger mig mer ångest än lättnad. Ångest för att jag får reda på olyckan innan och kan inte alltid/oftast göra något åt det. Jag sörjer en längre tid då och kan älta även om jag blir mer förbered på negativa besked. Men det gör mest ont. Skuldbelägger mig själv. Har du någon teori el tanke på varför vi sanndrömmer när vi ändå inget kan göra åt det? Kram Marita

    • Hej Maggan 🙂 Intressant att läsa om dina drömmar. Nej, jag har ingen klar teori om detta. Själv ser jag det som ett varsel, men dock – ibland handlar det om helt främmande människor och det är ju då, man kan undra. Kram / Grete

  2. Hej!

    Jag har haft så många sanndrömmar på slutet, jag har varit sjukskriven för utbrändhet och när jag upplever drömmarna i verkligheten är det som om kroppen går in i en bubbla och det känns som om hela kroppen snörps åt inifrån… konstig känsla och det är bara vardagliga händelser…

    • Hej Ulrika 🙂 Tack för att du skriver och berättar! Det låter väldigt spännande med dina sanndrömmar, dock beklagar jag att du har varit sjuk. Hoppas du är på bättringsvägen nu 🙂 Med det som du beskriver så kan du ju faktiskt vara inne i en extra känslig period, jag har själv upplevt att t.ex. efter en livskris så kan förnimmelserna förstärkas. Hoppas du inte upplever detta som skrämmande, utan kan se det som en gåva som du har fått med dig i livet – att kunna förnimma saker. OM du tycker det är skrämmande och blir för mycket, så försök att meditera och be dina guider om hjälp att inte få ta emot så mycket. Skickar ljus o kärlek till dig <3 / Grete

  3. Hej!
    Det är otroligt intressant att läsa om dina sanndrömmar! Det hade vart intressant att veta mer om hur du känner att det är en sanndröm som du har drömt, samt vilken betydelse olika drömmar kan ha. Jag har själv svårt att sortera vilka känslor som jag får, exempelvis så kände jag på mig att min mamma skulle gå bort snart, nu ett år senare fick vi reda på att hon har lungcancer. Jag berättade aldrig för henne om min känsla. Tycker du att man ska informera sina nära om sin magkänsla?
    I en veckas tid har jag även drömt om att jag kollar på ett tydligt positivt graviditet, sen vaknar jag. kan det vara så att jag kommer att bli gravid inom en snar framtid? eller är detta bara någonting som slumpartat har dykt upp i mina drömmar?

    • Hej Louise 🙂 Tyvärr är jag inte drömtydare, ingenting som jag jobbar med 🙂 Men jag kan berätta hur JAG upplever att en dröm är en sanndröm. De drömmar är så verkliga och klara och när jag vaknar, så känns det som att jag har fått ett budskap, det är som en känsla av allvar. Ingen mardröms-känsla eller annat, utan det står helt klart för mig att detta var ett budskap. Jag har fått för vana att skriva ner dessa drömmar. Du frågar om jag tycker man ska informera sina nära om sina drömmar…. Det är svårt att svara riktigt ja eller nej på den frågan. Man bör alltid ta hänsyn till hur känsliga vissa personer kan vara. Och att t.ex. få höra att ‘jag drömde i natt att du skulle dö i cancer’ det är ju ingenting positivt och ingenting upplyftande, det skapar bara negativa energier. Och drömmen du fick… var den helt sann? Eller var det t.ex. ett budskap om att personen skulle bli allvarligt sjuk – men fortfarande finns det hopp. Drömmar som t.ex. din graviditet kan ju vara önsketänk, om du har funderat mycket på det och sen drömmar om det så kan det återspegla dina önskningar och är ingen sanndröm. Min egen erfarenhet är den att om man börjar ‘varna’ folk när man har drömt någonting, så kan det skapa smått panik, folk blir oroliga. Samtidigt kan det vara svårt att bära själv! En balansgång med andra ord. Personligen har jag ett par goda vänner som är andliga och vi diskuterar dessa ämnen i förtroende och det kan jag rekommendera att prata med någon i förtroende om du inte orkar bära det själv. Du kan också försöka be dina guidar om att inte ge dig dessa drömmar, be om att bli fri från negativa budskap t.ex. Lycka till på din väg framöver <3 Kram / Grete

Lämna en tanke